Växjö universitet November 2003
HUX 140
Johan Carlsson
Jacky Mauduit Diskursanalys
Linda Rosvall Maria Lindgren
Bakgrund
Teorierna nedan med text, produktion, konsumtion m. m. är hämtade från Winter, Jörgensen & Phillips bok Diskursanalys, 2000. Modellen som anges är Faircloughs tredimensionella
modell för diskursanalys s. 3. ff. Därtill finns teorier hämtade från Hellspong & Ledins bok Vägar genom texten. Handbok i bruksanalys. 1997 s. 129 ff. Processer.
Text 1: "Annons" införd i DIK forum, nr 13, 2003. (DIK forum är en facklig tidskrift för
yrkesverksamma inom dokumentation, information och kultursektorn. DIK-förbundet
som ger ut den är ett underförbund inom SACO och har sitt huvudkontor i Stockholm.)
Text 2: "Annons" införd i lokaltidningen: Barometern-OT som ges ut inom stora delar av Kalmar län, eftersom annonsen är införd i en lokaltidning är målgruppen invånarna som bor i de områden tidningen ges ut.
Text 3: Det är en s.k. "Webbtext" som ett bemanningsföretag (Poolia) har lagt ut på nätet. Mållgruppen i detta fall är de som har tillgång till Internetanslutning.
Syfte
Vi har för avsikt att ge betydelse åt tre olika annonser utifrån ett bestämt perspektiv d. v. s. ett bestämt språkbruk.Vi vill fördjupa oss i texternas innehåll, vilka tankar och handlingsmönster de förmedlar och hur de är byggda.
Att få kunskap om språkbrukarna, deras föreställningar och relationer kräver en genomgående textanalys. Dessutom vill vi ta oss in bakom språket för att upptäcka hur det används, hur det verkar och hur det ser ut överhuvudtaget.
Vi vill också kasta ljus över betydelsen rörande tankens övergång från den som har producerat texten till den som konsumerar den.
I text 1, är huvudsyftet att anställa en lämplig person som har kunskaper och färdigheter om kultursektorn.
I text 2, är huvudsyftet att bl. a.anställa en butikschef i en butik som ingår i en kedja av andra liknande butiker. Genom att utlysa två nya tjänster vill annonsören förmå lämpliga personer att söka dem. Denna konsensus-diskurs (med samförstånd) beskriver ett kommunikations- och relationsmönster som har för avsikt att nå många människor som känner sig utmanade av de utannonserade tjänsterna.
I text 3, är syftet att hitta en administratör. Annonsören har i detta fall var mycket konkret och tydlig i sitt uttryckssätt. Det är inga språkliga utsvävningar som exempelvis i annons 1.
Problemfokusering
Text 1: Diskursiv praktik bestående av
1) Text-
produktion: Borås stad/kommun. Vem upphovsmannen/kvinnan till annonsen/texten är framgår inte mer än att det bör vara fråga om någon som är anställd inom Borås stad och kommun. De personer som annonsen hänvisar till, om någon skulle ha frågor, är den nuvarande kulturchefen och ordföranden i kulturnämnden. (Det skulle kunna vara dem som har utformat annonsen, men säker kan man aldrig vara).
Producenten av annons 1 föreställer sig att innehållet i annonsen är utformat på ett
sätt som överensstämmer med de förväntningar som eventuella konsumenter kan tänkas ha som
läser annonsen, eftersom konsumenten tillhör den relevanta målgruppen av folk inom
kultursektorn. Producenten/annonsören använder aktuella genrer och diskurser rörande
konsumtion och antar att konsumenten har förmåga att tolka texten. Annonsen leder till en
konkret diskursanalys av en kommunikativ händelse.
2) Text-
konsumtion: I första hand består målgruppen i annonsen av de personer som DIK forum riktar sig till, genom deras medlemsskap i DIK-förbundet. Annonsen kan ha varit införd i exempelvis Dagens
Nyheter eller Svenska Dagbladet också, dels för att DIK-förbundet har sitt huvudkontor i Stockholm, dels för att annonsören därmed når en större läsekrets. Det kan vara önskvärt
ur annonsörens synvinkel att ha många sökanden att välja mellan. Annonsen kan även ha
varit inför på DIK-förbundets hemsida på nätet. Genom att göra så ökas läsekretsen till att omfatta flera målgrupper.
Om man betraktar annonsen som endast införd i DIK-forum torde man kunna förutsätta
att läsaren har möjlighet att tolka den kulturgenre inom vilken annonsen är utförd, eftersom
läsaren tillhör samma sektor och har en specialistutbildning inom området. Läsaren har
sannolikt läst flera annonser med liknande innehåll och har större möjlighet till tolkning av annonsens innehåll. Genom annonsens eventuella spridning via andra källor, såsom
dagstidningar och nätet nås andra målgrupper som kanske inte tolkar kulturen på samma
sätt. Innehållet kan då tolkas som mindre koncist och mer "flummigt".
Text 2: Vi behöver granska kännetecken för de möjligheter som finns, innan vi gör vårt val som en process av vårt arbete, att upptäcka textens struktur och dess mönster, och därmed klargöra de retoriska skälen för utformningen av annonsen.
Vi tycker att det är viktigt att belysa textens formella drag, så att vi får kunskap om dess sammanhang och samhället i stort. Stämmer det vad som står i texten i förhållande till de arbetsvillkor som erbjuds?
De tre rubrikerna som man fokuserar på, avslöjar en typisk anpassning till dagens arbetsklimat. "Nöjda kunder, hög moral och superenergisk" är tre egenskaper eller utgångspunkter för textens tematiska utformning. Den person som har skrivit texten/texterna har använt sig av samma genre av kommunikationsgemenskap som tillämpas inom butikskedjor. Genren tycks vara knuten till en viss situation som den hämtar sin livskraft ur.
Text 3: Anställningsannonsen bygger ursprungligen på att i tematisk form, kunna gestalta kundens önskemål på ett professionellt sätt. Det är av stort intresse för oss, att titta närmare på hur texten är utformad och hur de kriterier och mål som tas upp i annonsen, svarar mot verkliga behov i arbetslivet.
Material och metod
Eftersom anställningsannonser går ut på att överföra tankar och önskemål från en eller flera ansvariga utgivare till textkonsumenter, beslutade vi oss för att titta närmare på denna tankens övergång och dess betydelser i en sociokulturell kontext.
De tre annonserna har skiftande innehåll och utformning, såtillvida att den ena handlar om en kulturdiskurs med ett formellt och byråkratiskt språk, den andra annonsen rör social kompetens och kommersialisering och den tredje annonsen är rak och saklig. De två första annonserna kännecknar det postmoderna samhället, som enligt flera forskare som sysslar med
postmoderniteten, (Mike Featherstone, Zygmunt Bauman m. fl.), anser vara fragmentariskt. Människorna som befolkar dagens samhälle är splittrade till sin natur och är ständigt på jakt efter nya upplevelser. Den tredje annonsen håller sig till fakta. Den är koncis och tydlig i sin utformning, utan att för den skull vara för innehållsrik.
Analys
Text 1
Social institution
eller domän: Arbetsplats inom den kommunala sektorn
Den sociala
diskursen/ Berör samhälle och kultur. Konsekvenserna av en dylik annons innebär att texten inte bidrar till
social praktik någon social förändring i riktning mot ett mer jämlikt maktförhållande i kommunikations-
processen. Annonsen är patriarkaliskt utformad . Trots att konsumenten av annonsen, den blivande kulturchefen, har en viss frihet och makt i egenskap av den ledarposition som en
kulturchef har, måste han/hon likväl i sin tur respektera och anpassa sig till de spelregler
som anges i annonsen och som kulturnämnden anger. .
Samtliga aktörer, kulturchefen, de politiska representanterna i kulturnämnden och konsumtörerna av kultur i kommunen lever samtliga i det postmoderna samhället,
i vilket människans levnadsvillkor ständigt är stadda i förändring och där marknadskrafterna styr.
Text 2
Genren: Platsannons i tiden som betyder att dess utformning är förankrad i dagens samhälleliga behov på arbetsmarknaden.
Mediet: Lokal tidning som betyder att sändaren vill ha en medarbetare som har anknytning till regionen och som är bekant med folkets behov och förväntningar.
Text 3
Bemanningsföretaget "Poolia" söker en lämplig sökande för att de troligtvis har fått en förfrågan från ett företag eller någon som kanske inte orkar engagera sig i den process som rekrytering av folk fordrar och har bett Poolia
ombesörja det åt dem. Att dammsuga marknaden på arbetskraft, kan vara arbetskrävande och tidsödande. Dessutom vill man förlita sig på ett kompetent förmedlingsföretag som har förmåga att vidarebefordra kundens tankar i text och ord.
Kontext
Text 1
Låt oss analysera texten med hjälp av en lämplig metod (Hellspong & Ledin, 1997:49)
för att lättare kunna förstå textens speciella karaktär och dess kännetecken.
För att upptäcka helheten är det av stor vikt för oss att placera texten i sitt sammanhang. Annonsen är riktad till en person som kommer att lyda under en viss verksamhet,
kultursektorn, som Borås stad och kommun representerar i egenskap av arbets-
givare och producent av texten. Den övergripande diskursen rör kultursektorn. Producenten önskar anställa en person som har ledarerfarenhet från kulturområdet och vänder sig till personer med fackkunskaper i ämnet. Genom annonsens utformning kan vi dra slutsatsen att Borås stad och kommun vill satsa på en person som de anser har förutsättningar att klara av tjänsten och som dessutom kommer att trivas i Borås.
Text 2
Annonsen beskriver en målmedveten verksamhet. Den utvalda skall bidra med sitt kunnande för att utveckla företaget enligt de kriterier som anges i annonsen.
Verksamheten är avgränsad till det aktiebolag som styr arbetet. Budskapet kan man inte ta miste om. Hon/han som läser annonsen känner en viss relation till det kommande arbetet och inte minst till butikskedjan som har lanserat detta koncepttänkande. Sök tjänsten om du trots allt klarar av de krav som ställs på dig.En uppmaning med en viss relevans i argumentationen!
Text 3
I vilket sammanhang verkar texten, vore en relevant fråga att ställa sig, om man skall titta på det bakomliggande som ger texten dess helhet.
När man ser textens presentation, upptäcker man sidoinformation, som kan underlätta för en
att förstå textens budskap. En hel datavärld öppnar sig framför ens ögon. Andra anonyma människor styr din sökning och får dig att tro att det är du själv som har kontroll över dina handlingar. Kommunikationsförmågan är det ingen fel på, men man kan fråga sig hur relevant är all denna information i förhållande till dina behov och förutsättningar?
Det märks att texten är en kollektiv produkt. Ett företag har framfört vissa krav och
önskemål och "Poolia" har bearbetat texten utifrån en mall. "Poolias" prestationskrav är att rekrytera rätt person till rätt plats, eftersom det är deras koncept som bemanningsföretag. Dessutom får de betalt för att utföra dessa tjänster.
Textens uppdelning är rak och kronologisk. Den lämnar inget utrymme för kommentarer.
Varje ord och mening talar sitt tydliga språk i en genomtänkt ordning. Texten är linjär med en viss "kontroll över hur mottagaren möter budskapet", (Hellspong & ledin 1997:34). Vi lär oss så småningom att möta den typen av texter. Du kan läsa den så många gånger du vill,
och ha nya uppfattningar om den varje gång du läser den, beroende på de förutsättningar du har skaffat dig för stunden. Därför att texten "strävar efter att distansera sig från just den subjektiva språkhandlingen", (Hellspong & Ledin 1997:34).
De tydliga rubrikerna ger texten koherens. Det innebär att textfältet är förbundet med en ideationell/idealistisk betydelse som förverkligats genom transitiva mönster. Denna idealistiska betydelse skapar trovärdighet och trygghet hos läsaren. Han/hon känner sig deltagande i en process som har en meningsfull helhet - "Det är kärnan i koherensen",
Hellspong & Ledin 1997:35).
Det som också är typiskt för dessa bemanningsföretag är att deras texter följer vissa vedertagna normer och regler som underlättar all kommunikation med läsarna. Samtidigt kan man konstatera att texten är anpassad till tjänsten som efterlyses för att den skall låta trovärdig och fullvärdig.
Textuell struktur
Text 1
Här kan man verkligen se att annonsen är en del av den kommunala kulturverksamheten och inte minst staden Borås. Alla positiva argument om staden Borås intygar detta. Dessutom är alla subtantivsammansättningar som innehåller ordet kultur, en identitetssymbol för yrkesfolk. De adjektiv som används är få och förekommer för det mesta i samband med de krav som ställs på dig som innehavare av tjänsten. Texten är opersonlig och subjektiv,
utom när den handlar om staden Borås som målas upp och värderas till skyarna.
De statiska verben som inte kan påverka skeenden är typiska i samband med den sökandens egenskaper: "har föränkring... är öppen...", medan de dynamiska verben visar på vad sändaren har bidragit med i verksamheten eller vad mottageren skall utföra i tjänsten: "Vi har satsat... vi utsågs... Du deltar... ansvarar... ".
Om vi analyserar texten i siffror, kommer vi fram till att meningslängden (ml) motsvarar 21,3
och att procenttalet långa ord (LO) ligger på 25. Det motsvarar en LIX på 46,3%, vilket räknas som en svår LIX. Vi kan också konstatera att texten har högertyngd eftersom meningarna innehåller många ord efter det finita verbet.
Text 2
Låt oss titta närmare på textens form, dess uppbyggnad. Vem som helst kan söka arbetet, men sändaren sätter upp de målbeskrivningar som kommer att gälla, eftersom producenten vill försäkra sig om att företaget expanderar i framtiden.
Om vi tittar närmare på den lexikogrammatiska delen av annonsen, kan man se att texten är objektiv och konkret i sitt sammanhang. Verben är för det mesta dynamiska; "utveckla, fortsätta, se till, prestera, exponera, sätta upp, fungera, erbjuda". Dessutom ger texten en personlig relation till den sökanden. Det talas mycket om ett stort ansvar, en väl fungerande butik, att komma med kreativa idéer, ledande och ständig utveckling. Konkret handling ska genomsyra verksamheten. Det kan inte misslyckas. Ditt engagemang, ditt ledarskap och din omdömesförmåga ska inte behövas ifragasättas. Vi kommer t.o.m att satsa på dig om du visar lojalitet och kunnighet gentemot företaget.
Dina personliga drag och egenskaper beskrivs med statiska verb som: "innebär, är utåtriktad, ge service, du är en säljare, du är en riktig eldsjäl, du har ett nära samarbete, du måste vara en teamplayer".
De fackord som används i texten tyder på en viss social kompetens, d.v.s. den kunskap som du har om dig själv och som du kan omsätta i praktiska sammanhang, i kommunikation med de nöjda kunderna som citeras i annonsen. Sändaren definierar dessa egenskaper för att främja företagets ställning. Texten som är starkt kommersialiserad har som sitt främsta mål att locka de som passar in. Läsaren tilltalas med "du".
Drivkraften bakom annonsen tycks vara de omstruktureringsprocesser som har slagit igenom i hela vår värld som berörs av marknadsekonomin. Det centrala är ökad produktion för en lägre kostnad. Därför man vänder sig mot en bred publik, där social kompetens värderas mer än formell kompetens. Det är trots allt inget högkvalificerat arbete som gäller.
Platsannonsen är hypolatiktisk, eftersom de flesta meningarna innehåller en eller flera bisatser som är underordnade huvudlederna.
De främsta referenter som pekats ut som identitetsmarkörer är "butikschef" och "du" som kopplas till "tema-rema principen". Ditt ansvar hänger ihop med en väl fungerande butik. Vidare innebär detta att personalen presterar till max för att butiken skall kunna utvecklas. Man utgår ifrån de förväntningar som man får som läsare och understryker det man vill få ut av detta.
Utgångspunkten är butikschefen som byts ut mot "du", en pronominalisering som ger en känsla av sammanhang och som återkommer som referent i hela texten. Läsaren tilltalas på ett mycket effektivt sätt. Han/hon tvingas reflektera över sig själv och sina egenskaper. Det är en avgörande del av den sociala kompetensen att tänka och lära utifrån sig själv. De olika egenskaper som rollen förutsätter är problemlösningsförmåga, kvalitets- och kundtänkande, utvecklad kommunikation och framträdande teknik.
Den ideationella strukturen
Text 1
Vad har texten för innehållsmönster? Vad vill texten förmedla till konsumenten?
Annonsen hör hemma i kultursektorn. Den är införd i en facklig tidskrift och har
som syfte att locka ett stort antal sökande. Ju fler kvalificerade personer som söker
desto större möjlighet är det för kommunen att få tag på en lämplig person till tjänsten,
vilket är en bra strategi för producenten.
Det handlar om en kulturdiskurs. Förutom det, introduceras annonsen med en närmiljödiskurs om staden Borås. Sammanfattningen om Borås kan ingen ta miste på. De retoriska påståendena är påfallande i mina ögon, "storstadens Borås - föregångare i miljöfrågor", "billigt att bo", "snabba kommunikationer", vilket kan få vem som helst att känna sig delaktig i stadens framåtanda. Man kan också uppfatta dessa metaforer som överdrifter.
Producenten tar tillfället i akt att fokusera på staden. Det finns en underton av kommersialisering i annonsen, som egentligen står i strid med de mål och riktlinjer
en kommuns kultursektor brukar arbeta med, vars verksamhet ofta handlar om att mot-
verka en kommersialisering.
De bilder som visas i början av annonsen har inte heller någon anknytning till huvudrubriken
"kulturchef till Borås stad", där ordet kulturchef är skrivet med betydligt större bokstäver än
Borås. Budskapet är likväl kopplat till staden Borås och dess aktiviteter, eftersom det är där
kulturchefen skall verka.
Kulturdiskursen har ett didaktiskt inslag. Producenten tar upp de didaktiska förhållnings-
sätt som gäller inom kultursektorn för att skapa förutsättningar för val av befattning.
Meningsskapandet utvecklas och urskiljs när det når ut till en bredare publik
inom kultursektorn.
Genom rubrikerna talar annonsen om för oss vad de två övergripande ämnena är:
huvudämnet är kultur och underämnet är stadsmiljö. Producenten använder sig av huvudtemat kultur, för att framhäva stadens genomslagskraft och alla de fördelar denna stad
har att erbjuda sina innevånare för deras livskvalitet.
Staden Borås presenteras med avsikt: "vi satsar".. "vi försöker sprida".. "vi slår vakt om"
"vi söker dig som ger energi och inspiration", "vi vänder oss till dig", "vill du veta mer om jobbet". Producenten slår vakt om staden med hjälp av konkreta handlingar som beskrivs
genom de ovan nämnda verben. Det aktuella tillståndet för staden Borås yttrar sig i
positiva förändringar som markeras med följande uttryck: "... är en riktig kulturkommun",
"vi försöker vara nytänkande". Dessutom klassificeras konsumenten och dess egenskaper
tillskrivs: "du har mycket kontakt", "du är öppen", "du har lätt att samarbeta", "du är lämplig".
Producenten stegrar de egenskaper som konsumenten förväntas ha, och som betonar en
maktrelation. Producenten kan inte heller driva fram processerna med sina vilja,
eftersom det bara sker. Dessa händelser som "...Textilmuseet ger uttryck för detta", "vi utsågs
till Årets kulturkommun", är utanför producentens kontroll.
"... du deltar också i kultursamarbetet... som kulturchef ansvarar du för arbetet", "..skall också
leda till förändringar...". Allt detta bara sker. Håll dig till spelreglerna och ta till dig det som
sker i de olika aktiviteterna.
Konsumenten föreställer sig arbetet genom att skaffa sig en verklighetsbild av vem producenten har format i hans/hennes inre. Det kallas för mentala processer som beskriver "tankar, känslor, ömmar och fantasier", (Hellspong och Lundin, 1997:130).
Text 2
Propositionerna i det andra avsnittet, återger ett tillstånd där sökanden får bära olika egenskaper (utåtriktad, riktig "eldsjäl", fungera självständigt). De processer som beskrivs i avsnittet, säger en hel del om hur du skall vara för att lyckas med arbetet. Det ger dig en världsbild.
De propositioner som framställer dessa processer beskriver handlingar som signaleras av kärnmeningen, d.v.s. slutsatsen som återfinns på slutet av avsnittet: "...alltid är ledande och i ständig utveckling". En mental process som: "du skall lära känna din omgivning för tillfredsställa denna och dig själv" visar på den upplevelseroll som man förväntar sig av dig. Här skapas närhet och fokus ur ett känslouttryckande språkbruk.
De två första avsnitten är skrivna ur mottagarens perspektiv som står i centrum av ett
subjekts perspektiv, eftersom det ter sig ur butikskedjans beskrivande ramar. I det första och sista avsnittet väljer producenten en "Vi-känsla", en verklighet utifrån ett författarperspektiv för att visa engagemang och empati för läsaren gentemot den som kommer att få tjänsten.
Makrotemat i texten,är själva rubriken "butikschef" som i sin tur består av tre explicita mikrotema: "Nöjda kunder, hög moral och superenergisk" som upplyser om hur du själv berörs av dessa tre bestämda drag. "Omsorg, försäljning och utveckling" skulle kunna vara tre propositioner som samverkar i avsnittet "Nöjda kunder" för kundernas bästa.
Mikrotemat "Hög moral" har en kärnmening som skulle kunna lyda under motivation och målbeskrivningar. Temat ger oss en vägledning om innehållet. De andra propositionerna i avsnittet uttrycker ett tillstånd, dina egenskaper som tenderar att uppträda i en deltagarroll för att uppfylla de verksamhetsmål som du sätter upp i samarbete med dina medarbetare.
Det sista avsnittet fokuserar på två propositioner som framställer en ansvarsfrihet och ett livslångt lärande inom organisationsramen.
Den interpersonella strukturen
Text 1
Sändaren försöker konstruera positivt laddade relationer gentemot mottagaren. Redan i upptakten, får vi se ett antal adjektiv som "nytänkande, djärva, kända, ny och spännande, riktig", som utgör värdeord för att beskriva en samhörighet med tjänsten och staden Borås.
"Som kulturchef ansvarar du.... som tar hand om...". Här får vi se direkta språkhandlingar som döljer befallningar och som uttrycker ett maktförhållande mellan sändaren och mottagaren. "En grupp av handlingar som är viktiga för våra sociala relationer kretsar kring att ge och att ta", (Hellspong & Ledin 1997:165). "Vi söker dig som vill leda..." visar en närhet till den sökande som förmodligen stärker hans/hennes självbild. Sändaren garderar sig textuellt för att inte framstå som överordnad. Han låter den andra avgöra saken på egen hand.
Samspelet med konsumenten/den sökande är uppenbart. De olika uppmaningarna i annonsen skapar en närkontakt till tjänsten genom användningen av ordet du och begreppet kultur.
Kultur, förekommer i en mängd olika substantivsammansättningar: kulturchef, kulturarv, kulturinstitutioner, kulturskola, kulturarbete, kulturliv, kulturkommunikation, kulturformer, kulturförvaltning, kulturhus, kulturhistoriska museer, kultursamarbete, kulturnämnd, kulturverksamhet, kulturarrangemang, kulturombud, kulturföreningar, kulturpolitiska mål, kulturområde och inte minst "en riktig kulturkommun".
Enligt min mening bildar det en diskurs i sig. Fairclough definierar diskurs som "språkbruk",
"ett sätt att tala som ger betydelser åt upplevelser utifrån ett visst perspektiv",
Winter Jörgensen & Philipps, 1987:3. Diskurs har enligt Fairclough tre funktioner
en identitetsfunktion, en relationell funktion och en idelationell funktion, s. 3.
Ordet/det språkliga begreppet kultur förekommer i en mängd substantiv sammansättningar. Se ovan.
Producenten vill skapa en övertygande intim relation till tjänsten genom valet av
substantivsammansättningar med kultur. Han förutsätter att konsumenten är intresserad av kultur och förstår vad begreppen innebär. Producenten lägger till led, efter led till ordet kultur och skapar en kedja med ord innefattande kultur för att försäkra sig om att det budskap han försöker sälja kommer att uppfattats rätt, samt att eventuella sökande till tjänsten
förstår att de måste engagera sig till 100 % i sitt arbete. Det gäller för dem att vara försedda
med de äkta kulturella känslorna: "engagemang, vilja, intresse, omdömesförmåga, kreativitet, skicklighet samt ledarskap" inom kulturområdet.
Argumenten som används för att övertyga folk att söka tjänsten innehåller många dig, din och du: "Du som vill och kan arbeta med kultur", "du ges utrymme för djärva grepp". "Din uppgift är att leda, samordna och utveckla". "Du deltar", "Vi vänder oss till dig". Det står dock ingenting om kulturnämndens uppgifter och relationen till kulturchefen.
Producenten försöker locka sökande genom att skriva positiva saker om Borås stad , så
att du (den sökande) känner dig (sig) speciellt välkommen dit. "Borås storstadens utbud, småstadens närhet "etc.
Text 2
Hur verkar texten på de olika sökanden och vilka relationer kan beskrivas utifrån textens olika drag? Annonsen betonar de egenskaperna hos mottagaren "ledarskap, social kompetens, yrkesskicklighet..." De allmänna uppmaningarna och påståendena utgör språkhandlingar som betyder att annonsen håller sig inom vissa bestämda ramar. Producenten konsoliderar sin verksamhet och får läsaren att söka enligt de villkor och normer som anges i annonsen.
"Som butikschef tar du ett stort ansvar..." är en verklig uppmaning för en karriär och ambitiös sökande. Valet är ditt samtidigt som du känner dig tvungen att acceptera denna uppmaning eftersom den kommer från "någon som är överordnad en annan...", förlorar frågan sin öppenhet som kunskapssökande språkhandling och blir i stället en uppmaning som kräver efterföljd, (Hellspong & Ledin 1997:162). Den sökanden berörs indirekt av de påverkande uppmaningar som ges: "du ser till att...", "du kommer med..." och de känslouttryckande uppmaningar som: "du är utåtriktad" och performativa uppmaningar som: "du är en säljare ut i fingerspetsarna".
Slutord
Eftersom det handlar om anställningsannonser, kan man se ett visst mönster i texterna såtillvida att sändaren försöker skapa ett vänligt relationsklimat genom ett språkbruk som har sitt sammanhang i dess verksamhet. Det innebär att: "ofta accepterar den roll texten ger oss "Hellspong & ledin 1997:158). Å andra sidan kan texterna väcka andra känslor av misstänksamhet, försiktighet, nyfikenhet... beroende på formuleringarna som annonsörerna har använt sig.
Texterna rubriceras tydligt och klart i olika tema som kan bistå mottagaren i sin sökning efter klarhet i vad det är som gäller i varje enskilt fall.
Propositionerna har beröringspunkter i alla tre texter. Upptakten framlägger påståenden om olika explicita tema enligt "tema- rema" principen. Syftet med meta-text är att få dig att vara involverad i verksamheten och dess villkor.
De informativa språkhandlingarna är för det mesta presupponerade för att läsaren inte skall missuppfatta det som står i texten och så att han/hon kan dra egna slutsatser av läst text.
De krav som sändaren tar upp är utformade på liknande sätt i alla tre annonserna. Propositionerna är ofta hypotetiska, "vi antar att..., vi vänder oss till dig..., du är..., du klarar av att..., det är dessutom något önskvärt som tas upp vid beskrivningar av mottagarens egenskaper och de krav som ställas på dig i egenskap av sökande.De statiska verben används gärna för begreppsutredningar och definitioner.
Producenten syftar på tillit, förtroende, förmågor, lämplighet och uppnår därmed de uppställda målen som står till buds.
De explicita perspektiven förekommer i texterna. "Du" är ett vanligt förekommande tilltal ur läsarens perspektiv. Sändaren uttrycker sig för det mesta tillsammans med andra och dig i ett "Vi" tilltal.
Ju mer opersonligt och byråkratiskt texten är desto svårare LIX, dels p.g.a de sammansatta substantiven och dels p.g.a antalet ord per grafisk mening.
Texterna har högertyngd som kan försvåra tydligheten. Uppmaningarna är ofta ofullständiga och lämnar fritt handlingsutrymme för läsaren genom att tala för denne att du själv har avgörandet i dina händer. Ansvaret förs över till vederböranden, en väl beprövad strategi från sändaren.
